Jag älskar mig några du betyder

Dan Jørgensen (ni andra får också gärna läsa)

2020.10.27 19:48 Krexington_III Dan Jørgensen (ni andra får också gärna läsa)

Dan Jørgensen (ni andra får också gärna läsa)
EDIT: "KÄRA Dan Jörgensen" heter det såklart
Det här utmärkta inlägget i atomkraftsdebatten postades på /denmark för nån vecka sen av JPDueholm och jag tycker vi kan behöva den här typen av faktainjektion i den svenska debatten också, så jag översatte det. Jag är väl medveten om att jag inte är nån översättare, och texten är definitivt lite styltig pga detta - mina ursäkter, och jag hoppas att den ändå kommer någon till glädje. (Källorna kommer i kommentarerna.)
-----
Kära Dan Jörgensen
För en tid sedan såg jag en video på klimat-, energi- och försörjningsministeriets Facebook-sida.
I videon spenderade du 1 minut och 14 sekunder på att förklara varför vi inte borde ha kärnkraft i Danmark. Videon finns här:
https://www.facebook.com/klimaministeriet/videos/3827041500700123/
Kärnkraft är ett otroligt spännande ämne, och diskussioner om kärnkraft blir ofta mycket känslomässiga. Alla har en åsikt om kärnkraft. Tyvärr kryddas dessa diskussioner ofta med en god portion fantasi och seglivade myter. Jag skulle vilja försöka belysa dessa. Jag tycker inte att det är ett krav att du som energiminister i ett vindkraftsland måste vara expert på området. Jag påstår mig inte heller själv vara det. Men precis som du så älskar jag att läsa böcker och jag har läst mycket om denna otroligt missförstådda metod för energiproduktion. I grund och botten delar vi samma oro för framtiden när det gäller klimatförändringen som vi som människor står inför. Precis som du vill jag planetens och framtida generationers bästa. Om du vill vill jag visa dig hur kärnkraft kan vara en hjälp på vägen mot en ljusare framtid.
I din video gick du in på följande områden:
· Risken, här i meningen olyckor
· Kärnkraftverk som terroristmål
· Miljövinkeln, dvs. avfallet
· CO2-utsläpp under byggnationen
· Byggtid och pris
Jag skulle vilja få kommentera dessa punkter, men till skillnad från i din muntliga presentation kan jag inte göra det på fullt så kort tid. Det tar tid att komma till sakens kärna, men jag hoppas att du kommer att läsa ändå. Vi börjar med olyckorna.
Olyckor
I den civila kärnkraftens historia finns det tre olyckor som samtalet alltid går till: Three Mile Island, Chernobyl och Fukushima. Du får leta länge efter människor som inte har hört talas om ovanstående trio, men du får också leta länge efter människor som har lyckats bekanta sig med de verkliga hälsokonsekvenserna av olyckorna. Nu vrider vi först klockan 41 år tillbaka.
Three Mile Island - USA - 1979
Vid anläggningen i Three Mile Island i Pennsylvania ledde ett funktionsstört ventil- och styrsystem enligt United States Nuclear Regulatory Commission [1] tekniker vid anläggningen att missförstå vad som pågick. Som ett resultat av ett mekaniskt och mänskligt fel inträffade en partiell härdsmälta. Olyckan resulterade i en stor räkning till anläggningens ägare, men hade ingen hälsomässig betydelse för befolkningen i området. De fick sig dock en förskräckelse. De cirka 2 000 000 invånarna i området utsattes för 0,01 millisievert (mSv) strålning på grund av de radioaktiva ädelgaser som släpptes ut. Som jämförelse ger en röntgen av bröstkorgen 0,06 mSv, dvs. 6 gånger mer. Anledningen till att konsekvenserna inte blev större var att reaktorn hade en reaktorinneslutning. En sådan är gjord av 1,5 meter tjock armerad betong och syftet är att hålla de saker som vi inte vill ha ut bland oss ​​människor om saker går fel, på insidan.
Det mest olyckliga var tidpunkten. Olyckan hände samtidigt som filmen "The China Syndrome" med Jane Fonda i huvudrollen visades på biografer. Filmen handlade om en olycka vid ett kärnkraftverk. Reaktorhöljet vid anläggningen fungerade som avsett, men det glömdes delvis i panikvågen. Olyckan ledde till ett antal förbättringar i branschen: nya säkerhetsprotokoll, bättre utbildning av personal och ett antal tekniska förbättringar vid fabrikerna.
Tjernobyl - Ukraina - 1986
Tjernobylanläggningen var en bristfällig sovjetisk dröm; ett enormt prestigeprojekt för Sovjetunionen. Anläggningen hade 4 RBMK-1000-reaktorer, en grafitmodererad reaktordesign som konstruerades på rekordtid utan särskild hänsyn till säkerheten.
Det var en mycket tveksam design som aldrig skulle ha godkänts i väst, och värst av allt, det var en reaktordesign utan ett reaktorhölje som på Three Mile Island. Istället låg en 1000 ton tung stålplåt ovanpå reaktorn [2].
Den felaktiga utformningen, en kultur av att mörka säkerhetsbrister och ett brett spektrum av operatörsfel resulterade i den värsta kärnkraftsolyckan i den civila kärnkraftens historia. Stålplattan ovanpå reaktorn blåstes av och stora mängder radioaktivt jod-131 och cesium-137 släpptes ut i atmosfären.
Enligt FN: s vetenskapliga kommitté för effekter av atomstrålning (UNSCEAR) [3] dog 2 till följd av explosionen. Av räddningspersonalen fick 134 akut strålsjuka. Av de 134 dog 28 inom den första månaden. Under perioden från olyckan till 2005 dog 20 från ovanstående grupp. Resten utvecklade därefter hudproblem och gråstarr. Inte alla dödsfall har direkt samband med strålning.
Mellan 1986 och 2005 registrerades mer än 6 000 fall av sköldkörtelcancer bland invånare i Vitryssland, Ryssland och Ukraina, vilket kan vara direkt kopplat till strålningsexponering vid tidpunkten för olyckan. Dödligheten för denna form av cancer är lyckligtvis extremt låg, och av de mer än 6 000 som fick diagnosen cancer dog 15 stycken under en period av 25 år.
Enligt professor Gerry Thomas från Imperial College London [4] består strålningen från olyckor främst av alfa- och beta-strålning från jod-131 och cesium-137. Alfastrålning kan stoppas av ett papper men blockeras också av huden. Betastrålning kan man skydda sig mot genom att gå inomhus och stänga fönstren. Jod-131 och cesium-137 är skadliga att inta. Detta kan undvikas genom att inte dricka mjölk från kor som har betat i de förorenade områdena, liksom att inte äta mat från närområdet.
Orsaken till den kraftiga ökningen av sköldkörtelcancer efter olyckan var jod-131-kontaminering i mjölk. Om myndigheterna hade varnat invånarna i området att inte dricka den starkt kontaminerade mjölken, delat ut jodtabletter i tid och bett befolkningen att stanna inomhus, kunde konsekvenserna av olyckan ha varit betydligt mindre.
Enligt UNSCEAR registrerades ingen ökning av andra cancerformer eller sjukdomar som kan orsakas av strålskador. Det fanns heller ingen ökning av fosterskador. De c:a 6 000 000 invånare i de drabbade områdena utsattes för 9 mSv-strålning under en period av 25 år. Detta motsvarar den mängd strånlning som erhålls från en CT-scanning på ett sjukhus under några minuter.
I olyckan förstördes reaktor nummer 4 vid anläggningen. Trots detta fortsatte anläggningen att producera el i ytterligare 14 år fram till december 2000, då den sista reaktorn stängdes av politiska skäl. Sedan 1986 har människor arbetat i området, som idag är en turistmagnet.
Tjernobyl var utan tvekan en katastrof för de inblandade och 65 liv förlorades. Antalet är dock mycket lägre än vad de flesta tror. Strålningens hälsokonsekvenser kunde i de flesta fall ha undvikits helt om myndigheterna hade vidtagit rätt försiktighetsåtgärder. Olyckan blev ett enormt psykologiskt trauma för de över hundratusentals människor som var tvungna att flytta för att aldrig kunna återvända hem.
Fukushima - Japan - 2011
11 mars 2011 var en särdeles dålig dag i Japans historia. Först drabbades landet av den fjärde största registrerade jordbävningen i världshistorien, sedan av en tidvattenvåg som på vissa ställen mätte upp till 38 meter och slutligen en tredubbel härdsmälta vid Fukushima Daiichi-anläggningen.
Till kraftverkets försvar måste det sägas att det inledningsvis klarade jordbävningen. Den automatiska avstängningsproceduren startade, men tyvärr översvämmade den efterföljande, 13 meter höga, tidvattenvågen nödgeneratorerna. Dessa var emot all logik placerade i lågt belägna områden. En var till och med belägen i anläggningens källare. Tokyo Electric Power Co. (TEPCO) [5] hade valt att ignorera varningar om att området skulle kunna drabbas av mycket högre tidvatten än de själva hade räknat med. Dessutom hade anläggningen en alltför låg skyddsmur mot havet.
Onagawa-anläggningen, lite längre upp längs kusten och ännu närmare jordbävningens epicentrum, hade en 14 meter hög skyddsmur mot havet. Onagawa-anläggningens 3 reaktorer stängdes av utan problem och överlevde jordbävningen och tsunamin.
Hur många människor dog som ett resultat av strålningen som frigjorts av den tredubbla härdsmältan? Enligt UNSCEAR [6] är svaret 0. Det är också osannolikt att en ökning kommer att ses i fall av sköldkörtelcancer i befolkningen eftersom mängden strålning som frigjordes var så låg. Fukushima hade en reaktorinneslutningsbyggnad som inneslöt det mesta av det radioaktiva materialet.
Det uppskattas att cirka 20 000 människor dog på grund av tsunamin och cirka 1 500 dog som ett resultat av områdets evakuering. Ingen dog som resultat av strålning. Evakueringen genomfördes i panik i ett land som först drabbades av en enorm jordbävning och senare en tidvattenvåg. Äldre, sjuka och behandlingskrävande människor skyndades iväg i bussar. Utan tillgång till mat, vatten eller nödvändig vård. Många dog på grund av stress, kyla, brist på vård och brist på boende.
I den japanska regeringens försvar måste det sägas att omfattningen av olyckan ursprungligen inte var tydlig, varför evakueringen genomfördes. Men genomförandet var under all kritik. Enligt International Atomic Energy Agency (IAEA) [7] var mängden strålning befolkningen utsattes för låg och jämförbar med global naturlig bakgrundsstrålning. Ny forskning tyder på att det inte var nödvändigt att evakuera området överhuvudtaget, och att en invånare i staden Fukushima skulle ha en förkortad livslängd till följd av olyckan som skulle vara mindre än en invånare i London på grund av luftföroreningar [8]. Att stänga ute delar av befolkningen i nästan ett decennium kan inte på något sätt försvaras.
Risken
När vi ser tillbaka på olyckorna med all kunskap som samlats in genom studier och hälsoundersökningar blir det snabbt klart att hälsokonsekvenserna på grund av strålning är små. Ändå har vi människor problem med strålning. Vi har psykologiska problem med strålning. Strålning kan inte ses, höras, luktas eller smakas. Det finns en bra anledning till det.
Den värld vi befinner oss i är full av strålning. Det är omöjligt att isolera sig från den. Strålningen kommer från jorden och från rymden. Detta kallas bakgrundsstrålning och nivån bestäms av geografin. Strålning kommer också från maten vi äter, från vårdbehandlingar och från våra egna kroppar. Till och med om vi tar en simtur i havet, så simmar vi i uran. Det finns över 4 miljarder ton uran i världshaven.
Kroppen skiljer inte mellan naturlig strålning, den strålning vi får i vårdbehandlingar eller strålning som frigörs till följd av en olycka i ett kärnkraftverk [9]. Det finns bebodda områden i världen där strålningsnivåerna är mycket högre än runt Fukushima och Tjernobyl.
Ramsar, en kuststad i norra Iran med över 30 000 invånare, har världens högsta nivå av bakgrundsstrålning. Bakgrundsstrålningen i vissa områden är 260 mSv per år [10]. Som jämförelse kommer den japanska regeringen inte att tillåta invånare att flytta tillbaka till områden där strålningsnivåerna överstiger 20 mSv per år [11].
En sammanfattning av studier om befolkningen i Ramsar av Sydney Lance [12] drog slutsatsen att det i allmänhet inte finns några negativa hälsoeffekter av att bo i områden med hög bakgrundsstrålning. Rentav ses en lägre förekomst av genetiska defekter och en lägre förekomst av lungcancer jämfört med befolkningsgrupper som bor i områden med lägre nivå av bakgrundsstrålning.
Vi måste ta itu med den irrationella rädslan för strålning, eftersom det i mycket större utsträckning är den stress som människor utsätts för när de tas bort från sina hem, som är skadlig. Radiofobi är den verkligt stora mördaren.
Alla branscher har olyckor. Kärnkraftsindustrin är inget undantag. Tjernobylolyckan var unik genom att reaktortypen aldrig skulle ha godkänts i väst utan en reaktorinneslutning. Efter olyckan gjordes ett stort antal konstruktiva förändringar av de återstående RBMK-reaktorerna så att olyckan inte skulle kunna upprepas. Det finns fortfarande RBMK-reaktorer i drift idag. Smolensk-3-reaktorn i Ryssland togs i drift 1990 och förväntas fortsätta till 2035.
Fukushima började producera el 1971. På detta sätt tillverkade anläggningen koldioxidfri el i 40 år innan den drabbades av katastrofen, som faktiskt kunde undvikts. Tsunamiexperter ignoreras inte längre och nödkraftgeneratorer kommer inte längre att placeras i lågt belägna områden. Dessutom måste vi komma ihåg att reaktorhöljena på de 3 reaktorerna som smälte ner faktiskt fungerade, och att de faktiska utsläppen var 100 gånger mindre än i Tjernobyl. Enligt internationella riktlinjer för evakuering vid radioaktivt utsläpp var den frigjorda mängden så liten att det inte över huduv taget var nödvändigt att evakuera befolkningen under en längre tid och absolut inte i ett knappt decennium. Om vi räknar samman dödsfallen för kärnkraft, dvs dödsfall i samband med produktion, gruvdrift och olyckor, och jämför med produktionen av el från brunkol, kol, olja, biomassa och gas, är slutsatsen klar: Kärnkraft är det absolut säkraste sättet att producera el. Det finns absolut minst antal dödsfall per producerad energienhet. Kärnkraft är ännu säkrare än vind, sol och vattenkraft (vattenkraft), se figur 1 [13].

Figur 1: Antal dödsfall per terrawatt-timme. I motsats till vad de flesta tror, så er atomkraft ett otroligt säkert sätt att producera elektricitet på. Från: Ourworldindata.org
Om du är bekymrad över riskerna med atomkraft, så kan jag inte rekommendera att cykla, köra bil eller ta en flygsemester. För att inte tala om att röka eller vara överviktig. Sannolikheten är långt större att dö av de sakerna.
Kärnkraftverk som terroristmål
Ett kärnkraftverk är inte ett lätt mål för terrorism. Åtkomstvägar övervakas, det finns taggtrådsstängsel, vaktposter, biometrisk åtkomstkontroll, skyddsdörrar, lås och långa korridorer med tjocka ståldörrar.
Ett kärnkraftverk är en tuff nöt att knäcka. Det är värt att notera här att själva reaktorhöljet, säkerhetsstrukturen runt själva reaktorn, är en av de starkaste människoskapta strukturerna som finns. Att flyga ett passagerarplan in i reaktorbyggnaden kommer att resultera i en mindre fläck, ett stort saneringsarbete och ett sorgligt öde för passagerarna ombord på planet. I slutet av 1980-talet testade amerikanerna vad som skulle hända om ett F-4 Phantom-flygplan flögs med 800 km / h in i en armerad betongvägg, till och med med mindre förstärkning än den som användes vid anläggningarna. Planet gick naturligtvis i 1000 bitar när det träffade väggen. På ett ställe uppstod en 6 cm djup spricka och så var det med det. Videon finns på YouTube och den är ganska underhållande [14].
Historiskt sett genomfördes den mest uppseendeväckande attacken mot ett kärnkraftverk 1982, när en kärnkraftsmotståndare avfyrade 5 pansarskott över floden Rhône mot ett franskt kärnkraftverk under konstruktion. Attacken orsakade mindre skador, och gärningsmannen Chaïm Nissim gick därefter in i politiken i det gröna partiet i Schweiz.
Om du som terrorist vill skada ett lands kritiska infrastruktur finns det mycket lättare och mindre skyddade mål som jag inte kommer att gå in på här. Men tänk om Nordkorea attackerade ett kärnkraftverk med en interkontinental ballistisk missil? Ja, då skulle det minsta av våra problem vara skadan på anläggningen. Vad sägs om en meteor? Det finns gott om galna scenarier. Det kallas science fiction och har inget att göra med en seriös debatt om kärnkraft.
Avfallet
För att förstå vad som kommer ut ur en reaktor måste vi först förstå vad vi stoppar in i en reaktor. Bränslet i den vanligaste typen av reaktor idag består av uran. Uran återfinns naturligt i tre olika versioner: Uranium-234, Uranium-235 och Uranium-238. Den typ vi är intresserad av heter Uranium-235. Den kan klyvas på atomnivå, och användas som bränsle i en reaktor.

Figur 2: Översikt över alfa-, beta- och gammastrålnings genomträngningsförmåga. Från: Wikipedia.
Uran-235 utgör 0,7% av det uran som finns i naturen, så koncentrationen måste ökas till 3-5% innan vi kan använda det. Slutprodukten är små hårda bränslepellets bestående av uranoxid. Dessa är inte särskilt radioaktiva, och strålningen de avger är alfa-strålning som kan stoppas av huden eller av ett papper. Penetrationsförmågan för de olika strålningstyperna visas i figur 2. Bränslepelletsen monteras slutligen i långa stavar omgivna av zirkonium som är redo att sättas in i reaktorn. Men mer intressant är hur mycket energi det finns i dessa bränslepellets. Det som gör uran unikt är den enorma energitätheten.

Figur 3: En 5 gram bränslepellet av uranoxid. Foto: Wikipedia.
En bränslepellet väger 5 gram, något mer än ett A4-papper, och stor som en pekfingernagel vilket framgår i figur 3. I en lättvattenreaktor får vi lika mycket energi ur en 5-grams bränslepellet som det finns i 640 kg ved, 400 kg kol, 360 m3 naturgas eller ca. 3 fat olja, och då har vi faktiskt bara använt 5% av energin i pelleten. Det finns en enorm mängd energi i uran. Det betyder också att det behövs väldigt lite för att producera riktigt mycket ström.
Hur mycket uran används egentligen i ett kärnkraftverk per år? Vi kan ta ett typiskt kärnkraftverk på 1000 megawatt och jämföra det med ett kolkraftverk på 1000 megawatt. Vi är här uppe i en storleksordning där vi kan producera el till mer än 1 000 000 människor per år. Enligt World Nuclear Association [16] måste kärnkraftverket använda 27 ton uran per år, medan kolkraftverket måste använda 2 500 000 ton kol per år för att producera samma mängd el. Det koleldade kraftverket producerar också ca. 300 000 ton aska, som inkluderar arsenik, bly och kvicksilver. Dessutom släpper det koleldade kraftverket ut mer än 6 000 000 ton koldioxid i atmosfären per år [17].
Däremot så släpper kärnkraftverket inte ut koldioxid i atmosfären och bränslestavarna producerar el i 18 månader (i vissa reaktortyper ännu längre) innan de måste bytas ut.
Det använda bränslet lagras sedan i vatten för att kylas ned, och när det har svalnat tillräckligt kan det återvinnas eller lagras i stål- och betongbehållare. En sådan väger ungefär 180 ton och är inte precis bara att flytta runt hursomhelst. Hur de ser ut kan ses i figur 4.

Figur 4: Behållare för förvaring av använt kärnbränsle. Foto: Holtec.
Använt bränsle är det som de flesta troligen kallar kärnavfall. Men egentligen är det inte alls avfall; det finns fortfarande en enorm mängd energi i det. Vi kan istället kalla det använt bränsle. Efter 18 månader i reaktorn har bränslet förlorat 5% av sin energi och kan, som tidigare nämnts, återvinnas. Detta görs idag i Frankrike, England, Ryssland, Indien och Kina.
Om du väljer att återvinna bränslet i vårt kärnkraftverk på 1000 megawatt skiljs restprodukter ut vid återanvändningen. Dessa kan klassificeras som verkligt avfall. Detta förglasas. Det vill säga inkapslas i glas och förseglas i rostfria cylindrar. Vår anläggning, som skulle kunna producera koldioxidfri el åt mer än 1 000 000 personer, skulle producera 3 kubikmeter av detta per år [18].

Figur 5: Comanche Peak, Texas. Foto: Google Earth.
Ovan är ett flygfoto av kärnkraftverket Comanche Peak i Texas. Det har två reaktorer på 1218 megawatt och 1207 megawatt respektive. De två tillsammans kan generera koldioxidfri el åt mer än hälften av Danmarks befolkning. Längst ner till höger på bilden finns cylindrarna där det använda bränslet lagras. Efter att ha producerat koldioxidfri el till mer än 2 500 000 personer i 30 år kan det använda bränslet, som lagras i torrförvaring, förvaras på ett område som mäter 30 x 40 meter. Det är inte ens en halv fotbollsplan, och kom ihåg att det använda bränslet fortfarande bara har använt 5% av energin.
Efter användning av bränslet har vi fortfarande de klyvningsprodukter som vi inte kan använda. Hur länge ska de förvaras och var? Det faktiska avfallet måste lagras i 500 år. Om vi exempelvis ​​väljer att inte återanvända utan istället deponerar bränslet som bara har använts en gång, innehåller det 0,8% plutonium. Plutonium-239 har en halveringstid på drygt 24 000 år. Det innebär att det tar 24 000 år innan det är hälften så radioaktivt som det var från början.
Här behöver vi bara ha grundskolans fysik för att förstå varför det inte är ett problem. När något har en lång halveringstid betyder det att det inte är särskilt radioaktivt. För det mesta står det bara där och ingenting händer. Den strålning som ändå avges från Plutonium-239 är alfastrålning, och alfastrålning kan som tidigare nämnts stoppas av ett papper.
Var tusan ska vi lagra det då? I Finland förväntas slutdepå Onkalo öppna 2025. Här lagras avfallet 450 meter under jorden i berggrunden. I geologiska områden som har varit stabila i miljontals år.
I samband med projektet undersökte Strålsäkerhetsmyndigheten (STUK) [19] konsekvenserna av den värsta tänkbara olyckan; om det fanns ett hål i behållarna med avfall efter 1000 år och en stad byggdes ovanpå platsen.
I ett sådant katastrofscenario skulle en person som valde att bo på den mest förorenade platsen och bara åt mat och drack vatten från det lokala området få en ökad strålningsmängd på 0,00018 mSv per år. Det motsvarar att äta 2 bananer.
Vi vet vad vi ska göra med det radioaktiva avfallet, vilka behållare det ska placeras i för att skydda miljön och var det ska lagras. Mängden som ska lagras är försvinnande liten eftersom det finns så otroligt mycket energi i uran. I USA produceras cirka 20% av elen med kärnkraft. Under de senaste 60 åren har amerikanska kärnkraftverk producerat ca. 70 000 ton använt bränsle. Det låter kanske mycket, men som jämförelse producerar amerikanska kolkraftverk samma mängd på en timme [20].
Alla industrier producerar avfall, även den gröna tekniken. Vindturbinblad grävs ner när turbinen har gjort sitt. Figur 6 visar hur det ser ut i Wyoming. Detta sker också här i Danmark [21]. Solpaneler innehåller kadmium, som inte har någon halveringstid. Det är giftigt fram till den dag jorden inte längre existerar. Vi behöver all teknik som kan minska våra koldioxidutsläpp, och det är viktigt att komma ihåg att det finns fördelar och nackdelar med alla former av energiproduktion.

Figur 6:Uttjänta vindkraftverksvingar begravs i Wyoming. I Danmark gör vi det i Randers. Foto: Benjamin Rasmussen för Bloomberg Green.
För att runda av frågan om det radioaktiva avfallet, så rör det sig om en försvinnande liten mängd. Det blir omhändertaget från början till slut. Industrin betalar själv kostnaderna, det är reglerat i lag, och avfallet har aldrig i den civila kärnkraftens historia orsakat några olyckor.
CO2 som släpps ut under byggandet av ett kärnkraftverk
Ett uttalande som: "allt cement och allt stål som ska användas för att bygga en så stor anläggning, det förorenar också med CO2", är inte särskilt konkret. För att göra det konkret måste vi ställa den troligen viktigaste frågan alls när vi studerar energiproduktion:
- Jämfört med vad?
Om vi ​​tittar på hur många tusen ton material som behövs för att producera en terrawattimme elektricitet illustrerar figuren nedan från US Department of Energy [22] (översatt till danska) detta ganska bra:

Figur 7:Materialåtgång i tusental ton per TWh producerad ström.
I det stora energispelet är ingenting gratis och alla metoder för att producera el använder resurser. Dessa kan vara betong, aluminium, koppar, stål eller sällsynta jordartsmetaller för vindkraftverk.
Enligt figur 7 behöver ett kärnkraftverk inte använda särskilt mycket material när det ställs mot hur mycket energi det producerar. Faktum är att det är tio gånger mindre jämfört med vindkraft. Ju mindre material vi behöver, desto mindre behöver vi förstöra planeten i våra försök att rädda den.
Vi kan också undersöka koldioxidavtrycket för de olika energiproduktionsmetoderna under hela deras livstid. Alltså gruvdrift, konstruktion, bränsleproduktion, infrastruktur, drift, underhåll, avfallshantering och demontering. En sådan vagga-till-grav-analys genomfördes av det svenska statliga energibolaget Vattenfall 2018 [23].
I deras energiportfölj finns vind, biomassa, vattenkraft, gas, kärnkraft, kol och sol. Deras största havsbaserade vindkraftsparker inkluderar Horns Rev 3, Thanet och DanTysk. De största kraftverken är Ringhals och Forsmark, som båda är kärnkraftverk, och Moorburg, som är ett koleldat kraftverk.
Så vad kom Vattenfall fram till i sin vagga-till-grav-analys?

Figur 8: Life Cycle Assessment for Vattenfall’s electricity generation, 2018.
Enligt Vattenfall släpper ett kärnkraftverk ut minst CO2 sett till hela kraftverkets livstid, vilket framgår av figur 8. Ovanstående är angivet i gram CO2 per kWh. Det bör också nämnas att demonteringsfasen för de flesta energikällor inte väger särskilt tungt, eftersom metaller och betong kan återvinnas.
I analysen uppskattas livslängden för ett havsbaserat vindkraftverk till 20 år. Livslängden för Ringhals 1 och 2 är 50 år, Ringhals 3 och 4 samt Forsmark 1, 2 och 3 är 60 år. Som jämförelse har det amerikanska kärnkraftverket Turkey Point fått sin licens utökad till 2053 [24]. Det ger en livslängd på 80 år. Ju längre en anläggning får arbeta, och ju längre ett vindkraftverk håller, desto lägre är CO2-avtrycket.
Vad analysen inte nämner är avtrycket av de olika energiproduktionsmetoderna på landskapet, vilket kan bidra till att påverka vilda djur, växtliv och biologisk mångfald. Bryr vi oss om hur mycket de olika energiproduktionsmetoderna påverkar landskapet har det studerats av Brook & Bradshaw [25].

Figur 9: Areal som krävs vid produktion av elektricitet.
Figuren ovan uttrycker hur stort område som krävs (inklusive gruvdrift) per enhet producerad el. Ett kärnkraftverk som kan producera el till 4-5 miljoner människor behöver bara uppta 2 km2. Biomassa kan ses ha stor landskapspåverkan, som kan påverka den biologiska mångfalden och djurlivet.
För att sammanfatta ovanstående tar ett kärnkraftverk väldigt lite utrymme och ger plats för djur och natur. Det kräver inte särskilt mycket resurser i förhållande till hur mycket el det kan producera, och sett under hela sin livstid är dess koldioxidavtryck otroligt lågt.
Byggtid och pris
Att bygga ett kärnkraftverk kan jämföras med andra stora projekt som t.ex. Femern-förbindelsen. I debatten nämns ofta tre byggnader i Europa: Hinkley Point C i England, Flamanville 3 i Frankrike och Olkiluoto i Finland.
Alla tre projekten har stött på stora budgetöverskridanden och förseningar. Som reaktordesign har Arevas europeiska tryckreaktor (EPR) valts. Designen utvecklades av franska Framatome och tyska Siemens. Att utmaningar uppstår när man slår samman ett franskt och ett tyskt designteam förvånar förmodligen ingen.
Reaktorerna är prototyper och de första i sitt slag i en ny generation. I England har inga nya kärnkraftverk byggts på 20 år. Detsamma gäller för de andra projekten. Det har funnits en enorm inlärningskurva överlag i uppgradering av arbetskraften, uppgradering av försörjningskedjor och i projektledning. Godkännanden och licenser måste erhållas och allt är svårt till en början.

Figur 10: Hinkley Point C i England, världens dyraste kärnkraftverk. När det står färdigt kommer det kunna producera CO2-fri ström til omkring 6.000.000 hem i minst 60 år. Foto: EDF.
I andra delar av världen byggs det till halva eller en tredjedel av priset i Europa. Det går också mycket snabbare. Beror det på att de fuskar och struntar i säkerheten? Detta undersöktes av Energy Technologies Institute i England 2018 [26].
Det enkla svaret är att de i andra delar av världen har blivit riktigt bra på att bygga. Precis som vi i Europa varit tidigare, exempelvis i Frankrike på 70- och 80-talet. Men för att bli det igen krävs viss lärdom.
När den första enheten har byggts och vi eliminerat kostnaden för att uppgradera arbetskraften, etablera försörjningskedjor, få tillstånd, och policyn har fallit på plats, faller priset och byggtiden markant. Detta är vad vi ser på andra ställen i världen, och dessa erfarenheter kan också överföras till europeiska projekt.

Figur 11: Installation av reaktorinneslutningens botten vid Hinkley Point C, Foto: EDF.
Vid Hinkley Point C byggs två identiska reaktorer och erfarenhet från konstruktionen av den första reaktorn överförs till den andra reaktorn. Installationen av inneslutningsbyggnadens botten på reaktor nummer 2 gick 30% snabbare, dvs. byggtiden minskade från 57 till 39 dagar [27].
En stor del av kostnaden för att bygga ett kärnkraftverk är lånekostnader. På Hinkley Point C i England hamnar lånekostnaden över de faktiska byggkostnaderna. I Tjeckien, som planerar att bygga ut kärnkraftverket i Dukovany, har man lärt sig av detta,. Här kommer staten att finansiera 70% av lånet till energibolaget CEZ till en ränta på 0% under byggandet och en efterföljande ränta på 2% under drift [28].
Polen, som idag är djupt beroende av fossila bränslen, är också i planeringsfasen för landets första kärnkraftverk. Parallellt är planen att utvidga förnybara energikällor [29].
Även om byggandet inte går så snabbt i Finland, är de i planeringsfasen för en annan reaktor. Den här gången en rysk VVER-1200-modell på finska Hanhikivi-halvön [30].
Kärnkraftverk är dyra projekt när vi tittar på de initiala kapitalkostnaderna. Men återigen måste vi ställa frågan: "jämfört med vad?" Förnybara energikällor blir billigare och billigare idag. När man jämför priser mellan olika metoder för att producera el idag hänvisas ofta till "nivåiserad energikostnad" (LCOE). LCOE är användbart när man jämför traditionella metoder för kraftproduktion. Modellen är ett uttryck för priset "på insidan av staketet". Situationen är dock annorlunda med förnybara energikällor. Det ligger i solens och vindens natur att elproduktionen beror på vädret. Det ställer krav på elnätet och det ställer krav på backup när vädret inte blir som man velat. Det ställer således krav på vad som finns på andra sidan "staketet".
Dessa kostnader ingår inte i LCOE-beräkningen. När vinden inte blåser i Danmark bränner vi kol, biomassa och gas. För förnybara energikällor bör System-LCOE [31] användas istället, vilket inkluderar priset för integration i elnätet. Ju högre andel förnybar energi vi lägger till elnätet, desto mer stiger priset.
Ett modernt kärnkraftverk kan leverera koldioxidfri el oavsett väder och leverera några av de viktigaste sakerna i elnätet, något som sällan är prissatt, nämligen försörjningstrygghet. Det kan göra i minst 60 år, i regn och snö, i sol och vind. Vi kan sedan försöka jämföra priset på en sådan anläggning med priset på att bygga en konstgjord ö och att sätta upp vindkraftverk som behöver bytas ut efter 25 år i vårt slit-och-släng-samhälles anda.
En grönare framtid
Så kära Dan Jørgensen och kära läsare, tack för att ni hållit ut såhär länge. Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa till att korrigera några av de vanliga missuppfattningarna om kärnkraft som gång på gång presenteras i debatten. Om vi ​​ska ha en seriös diskussion om framtidens energimix måste den ske på en informerad grund och med den senaste kunskapen. Vi måste lägga våra känslor åt sidan och inte stänga ögonen när vi får information i ett område som är svårt att förstå.
Kärnkraft är inte det första många tänker på när vi pratar om energiproduktion med lågt CO2-avtryck. Hemligheten ligger i det faktum att det finns så mycket energi i uran att det är svårt att förstå, men det kan faktiskt utnyttjas ännu bättre än det görs i den traditionella lättvattenreaktorn idag.
Tänk dig att vi har en gammaldags glödlampa på 100 W. Vi skulle vilja generera ström till den. Om vi ​​använder 1 g naturligt uran (0,7% uran-235) i en lättvattenreaktor kan glödlampan lysa i 182 år. Om vi ​​använder 1 kilo uran av den typ som faktiskt används i en lättvattenreaktor (5% uran-235), kan lampan lysa i 1171 år. Om vi ​​använder 1 kilo naturligt uran men den här gången i den ryska bridreaktorn BN-800, kommer glödlampan att kunna lysa i 25 700 år. Om vi ​​använder biomassa och träpellets, som vi gör i Danmark, kommer 1 kg trä att producera el i 1,2 dagar [32].
Nya reaktortyper är under utveckling och amerikanska NuScale har varit de första i världen som godkänner en liten, modulär reaktordesign som är mindre än de stora anläggningar vi känner till idag [33]. Dessa kan användas för mycket mer än bara matning av elektroner i vägguttaget. Små avancerade reaktorer kan t.ex. hjälpa till att avkarbonisera industriella processer genom att producera ånga som är så varm att den kan användas för att smälta t.ex. aluminium. Värmen kan användas för fjärrvärme, de kan användas för att ta bort salt från havsvatten, producera väte för tunga transporter, samt att små reaktorer är bättre anpassade till de fluktuationer i elnätet som de förnybara energikällorna skapar.
Även här i Danmark forskas på detta område. Copenhagen Atomics och Seaborg Technologies arbetar för att utveckla den framtida 4: e generationens kärnkraft i form av reaktorer med smält salt.
Vi behöver alla verktyg vi har i verktygslådan i kampen mot de klimatförändringar som vi har i sikte. I Danmark enades vi 1985 om att kärnkraft inte borde ha någon plats i den danska energipolitiken. Det är nu 35 år sedan och många miljoner ton onödig CO2 har skickats ut i atmosfären. Idag är kol på väg ut, och istället förbränner vi stora skogsområden i klimatets namn till nackdel för biologisk mångfald och vilda djur. Vi kan göra detta CO2-neutralt. Men kalkyler och räkneövningar kan bara inte ta bort partikelföroreningar. WHO uppskattar att 4 200 000 människor dör varje år av luftföroreningar utomhus [34].
Kanske är tiden mogen för att utforska ett alternativ? Jag föreslår det säkraste sättet att producera el vi har. Det med det minsta avtrycket på naturen, ett av de lägsta CO2-avtrycken någonsin och en avfallsmängd som bleknar i jämförelse med allt annat.
submitted by Krexington_III to sweden [link] [comments]


2020.03.23 11:20 Sensino [Seriös] Mitt försök att motverka arbetslösheten.

Tl;dr: Jag har skapat en Discord server: https://discord.gg/Udz2feE
Tanken är att servern ska användas som en online arbetsplats, främst för dom som saknar arbete eller till exempel har blivit utförsäkrade och saknar inkomst.

Vad är målet?

Slut målet är att vi kan generera tillräckligt med "produkter"/tjänster för att alla medlemmar ska få en ersättning som går att leva på, utan att behöva förlita sig på t.ex. Försäkringskassans nyckfulla ersättning. Men det här ligger nog några år bort i tiden, men först måste vi börja.

Ok, men vad tjänar JAG* på det här? (*du som läser)

På kort sikt får vi istället för ekonomisk ersättning, nöja oss med ersättning i form av ökade förmågor genom samarbete, kunskaps & informationsdelning, utökat personligt nätverk, möjligen verktygs delning, mm...
Eftersom vi antagligen är spridda över hela Sverige betyder det även att tillsammans har en större "kontaktyta" mot potentiella möjligheter än vad vi skulle ha individuellt.
Till exempel:
Erik älskar att mecka bil & idag så har Lars bil problem med att starta, dom bor i samma stad. I vanliga fall så hade Lars behövt lämna in bilen på verkstad & betala dyrt för reparationen, men nu kan han istället be Erik kolla på den, möjligen i utbyte mot ekonomisk ersättning (antagligen skattepliktigt?), eller en tjänst, kanske Eriks dator har slutat att fungera & Lars är en dator reparatör, eller någonting i den stilen.
På längre sikt (månadeår?), när det börjar fungera som det är tänkt, kommer vi även att kunna betala ut ersättning från de produkter vi genererar & säljer. Förhoppningsvis kommer det likna en form av minimilön för arbetslösa.

Vad behöver vi nu?

Med "produkter" vad menar du då?

En annan tanke med den här arbetsplatsen är att arbetet ska anpassa sig till medlemmarnas kunskaper & intressen (inte tvärtom som normalt är fallet), det ska helst vara "rätt person på rätt plats" tänk.Därför beror "produkterna" i det här fallen på vilka förmågor våra medlemmar har vid varje tillfälle, men allt eftersom vi får fler medlemmar så kommer variationen i produktutbudet stabiliseras.
Det kanske är en person som älskar att måla tavlor, kanske en person som kan programmera hemsidor, kanske en person som är bra på matematik & "säljer" tjänsten som läxhjälp eller liknande.
Det känns ju även helt rätt i tiden, nu när corona smittan verkar ta fart, men även bortsett från det så finns det många fördelar med att jobba helt online:

Kommentera

Jag uppskattar att få höra era tankar om det här projektet.
Det är MYCKET mer värdefullt för mig än om ni röstar på inlägget.
submitted by Sensino to sweden [link] [comments]


2018.09.05 01:48 zpawn Jag ska ta självmord om en stund.

Nu är man uppe i ett träd med ett rep runt nacken som är knyten på en jävligt tjock gren och är redo att äntligen försvinna, fyfan vad skönt det kommer att bli. Inget mer tjat av alla i familjen som säger ''Hitta någon skola!'' INGEN skoljävel interessar mig, jag gillar att sitta vid datorn och spela, men det betyder inte att jag vill gå på nåt dator program. Jag är 18 år, fyllde i Juli, men jag är ju mer som en 14 åring fortfarande. Inget körkort, är för rädd att gå och ta ett, en kompis sa att man skulle sitta i 3 timmar och lyssna på nån kille prata om en massa skit, aldrig att jag gör det runt allt folk som är där och att jag är på gränsen till att få en panik/ångest attack varje gång jag är instängd i något rum med en massa personer jag inte känner.
Jag gick bygg och anläggning ett tag, från Augusti till Maj eller något sånt, i 2016 tills 2017, men jag var så dum i huvudet att jag hoppade av bara för att jag inte tyckte om det, ingen tycker väll om sitt jobb? Det är vad folk säger till mig iallafall, jag skulle stannat kvar där även fast jag sög på det och att jag inte hade några vänner och att jag hatade allt där utom att hammra. Jag berättade det för en av mina lärare men då sa han bara ''Äsch, det är bara 3 år ändå, vill du vara en man kan du väll klara av 3 år grabben?'' uppenbarligen är jag ingen man, jag är en liten pojke som aldrig kommer växa upp. Nu vill jag inte vara den killen i klassen som är dum i huvudet och börjar gymnasium 2 år efter alla andra, plus att som jag sa så är jag inte interesserad av ett skit. Så nu kan man ju inte hitta nåt jobb, jag har haft 3 stycken. Det första jag fick var ett sommarjobb, jag hjälpte till vaktmästarn i det lokala högstadiet med att fixa till i skolan med bord och sånt innan skolan började, och att han var en liten Jack-of-all-trades och hjälpte till med ärender lite överallt där jag bor, åke till ett dagis och fixade till nån typ av stol och bord som satt i en vägg och sånt. Kom försent en dag för jag trodde att han sa att han skulle hämta mig där jag bodde men jag hörde fel, och då fick jag en jävla massa skäll om hur dum i huvudet jag är som lyssnar på musik när jag jobbar och att han tycker att jag inte hjälper till, jag är bara ivägen. Men jag fick betalt typ 3000 på det och det var väll bra. Den andra var på en sopstation, fick inte betalt, var där 8 timmar varje dag, och jag gjorde ingenting och jag skojar inte, jag gjorde INGENTING, jag och min 'chef' satt inne i deras lilla vilorum och bara satt där, så det var som tortyr att vara där varje dag av veckan så jag hoppade av efter 3 veckor.
Senaste jobbet jag hade var på Willys där jag hjälpte till att lägga upp varor och sånt, fick inte betalt igen, jobbade 3 månader där, alla vardagar 10-15. Det var rätt lugnt där också tills jag fick skäll igen, jag vela ha på musik, (jag har tinnius och jag har musik på 99% av tiden, 2017 hade jag lyssnat på 429,671 minuter musik, vilket är 298 dagar), men då kom en av dom jag jobbade med och sa till mig ''Ta av dig lurarna för i helvete, är du dum i huvudet? Ingen musik medans du jobbar, och jag såg att du hade ställt myggsprayflaskan på fel ställe, fråga mig eller någon annan nästa gång, du behöver inte vara så jävla blyg snorunge.'' Sen hörde jag han viska ''Jävla idiot'' lite senare, då fick jag en panik/ångest attack inne på toalett lite senare och sen sket jag i att jobba i några dagar, sen så slutade jag.
Nu så får jag öppna mitt sparkonto som min mamma och pappa har fixat åt mig och har fyllt på i en massa år, det är runt 100k inne i det kontot, någon vanlig person skulle köpt kanske en bil, fixat en lägenhet, fixat körkort. Men vad ska dumma zpawn göra? Tatuera sig! Vilken dum millenial va? Fast det blir ju nog inte någon tatuering eftersom jag kommer nog dö om ett par timmar.
Jag är en parasit, lever på min mammas pengar, 18 år och frågar fortfarande ''Mamma kan vi köpa ett nytt spel'' som om jag är 12.
Tror inte en ända tjej har gillat mig, har aldrig fått en komplimang av en iaf. Kanske när jag var 11/12 och jag pratade med tjejer som en vanlig person, efter jag började 7:an så började med en massa personer jag inte kände och alla tjejer vart helt sjukt snygga från vad jag var van med, alla mina gammla kompisar började i en annan klass som jag såklart inte fick byta till, hela sjuan var jag helt tyst, ''The quiet kid'' på en extrem jävla nivå, tror att jag sa max 200 ord i hela sjuan, överdriver inte heller. Sen så kommer jag ihåg en av tjejerna jag gillade drog ur min musik medans jag lyssnade på ''Hit em up'' av Tupac, efter det så tog dom svarta killarna ut på bakom skolan och slog ner mig för att 'Vita ska inte lyssna på våran musik'.
Det finns 1 sak som alltid har varit med mig i alla mina år och gett mig glädje, och det är Real Madrid. För er som inte vet så är det en spansk fotbollsklub som jag har älskat i 12 år nu. Ni som säger att jag inte kan heja på dom för att jag är svensk kan dra åt helvetet, jag älskar denna klubb med hela mitt hjärta, varje gång jag kollar på dom så är det bara glädje.
Allt jag gillar ska något alltid attackera, Jag älskar God of War har gjort det sen det första spelet kom ut, mina kompisar säger att jag är barnslig som gillar nåt sånt 'skit'. Jag gillar SuicideboyS och XXXTentacion, men för det så är jag enligt folk ''En idiot som gillar någon som slog sin tjej och 2 gubbar som låtsas vara ledsna för att bli kända''
Jag vet inte hur man gör saker generellt, jag vill vara 'Handy' som alla mina kompisar är. Sätt in 10 personer på ett rum och säg åt dom att göra en speciell sak, 9 personer kommer göra den saken inom 2 minuter, jag kommer först stå där och leka som om jag vet vad jag gör, efter en stund kommer jag bygga upp modet för att fråga efter hjälp och då blir jag skrattad på för att jag inte vet hur man gör saker, jag är så jävla dum i huvudet att det är otroligt.
Jag gillar inget längre, gillar jag något så blir alla arga på mig för att jag gillar det. Jag vill ha nästa FIFA, jag gillar att spela det när det har kommit ut så man kan kämpa att få ett bra lag. Något sånt borde jag göra i verkligenheten med jobb och så, men min hjärna är så jävla dålig att jag inte klarar av det för nån anledning.
Den ända anledningen jag har att vara kvar är att jag vill veta hur Game of Thrones och Infinity War slutar, jag vet, barnsligt och dumt va? Jag har aldrig varit så investerad i något som jag är i Game of Thrones, varje gång jag kollar så dunkar hjärtat ut ur brösten för hur hypad jag är för varje avsnitt.
Jag kan inte sova, jag kan inte sova, jag kan inte sova. Det är vad jag tänker varje natt efter jag har äntligen vänt på mitt dygn igen. Men så blir det att jag blir uppe till 05.00 för att jag är rädd av att få mer mardrömmar som jag har dom flesta gångerna jag sover. Jag har sett en doktor om det och han vela inte ge mig insomningspiller för att det kan bli värre då sa han.
Jag gillade politik, jag gillade att disskutera med folk, men det gav jag upp med runt 2016 när det var val i USA och en massa människor började kalla mig 'Vit cis man' som om det är något dåligt med det och för att jag gillar SD så är man ju en rasist och en massa andra hemska saker, så politik har jag gett upp på, jag får ju enligt folk där jag bor och facebook/twitter inte prata för jag har privilegium för att jag är vit och man.
Jag önskar att jag kunde åka tillbaka till Julafton 2016 när jag satt och spelade ARK med mina bästa vänner, ett nytt stort spel med en massa grejer att hitta på och upptäcka, varje dag var jag jätte taggad på att vakna upp och spela med mina vänner och ha roligt med att upptäcka hur man gör saker.
submitted by zpawn to sweden [link] [comments]


2018.03.08 03:18 kastaivagokej Uppdutta inte - Mitt liv är fucked up [Seriös]

Vill bara skriva av mig. Uppdutta inte. Gör inget. Uppskattar bara om någon där ute läser lite av det jag skriver iallafall.
Det är som en trasig skiva. Mitt liv hit ditt liv hit. Ingens liv är perfekt och jag förstår det, verkligen.
Jag lider av depression, talat med diverse psykologer och fått det förklarat för mig att jag har ett depressivt beteende.
Jag är 26 år gammal. Min familj är GALET trasig. Ingen pratar med någon. Har två yngre syskon. Ett 16 och ett 22. Hela familjen splittrad.
Jag har ett bra jobb. Jag tjänar bra. Jag har en fantastisk sambo sen 6 år tillbaka. Men min familj tar kål på mig. Vissa skulle säga uteslut din familj. Jag hade lätt kunnat utesluta min familj om jag inte haft en 16 årig bror som fortfarande bor hos en av sina föräldrar och blir psykologiskt och fyskiskt misshandlad.
Idag har jag bestämt mig för att ta steget för att anmäla det till SOC/polis.
Det är svårt att förklara allt och vad som hänt, men sammanfattning - min familj är fucked up, det går inte fixa.
Jag har pga detta (vad jag tror) etablerat någon form av alkoholism som jag 'står' för.
Jag dricker varje dag för det är enda tillfället jag någonsin känner mig jämnlike. Det är svårt att sätta ord på depression, men om man ska förklara det något så är det som att man är ledsen men inte så man ska gråta, och det känns som allt är emot en. När jag är full känner jag mer av en lättnadskänsla som gör att jag mår bra, kollar på något sorgligt youtubeklipp och gråter av mig allt.
Min sambo vet om en del av det.
Jag är full nu, saken är att jag är självmordsbenägen. Jag kan lätt gråta till låtar eller videos när jag är full och känna varför, varför ska jag vara kvar.
Enda som håller mig kvar just nu är min yngsta bror och min sambo, som jag älskar innerligt men inte känner jag förtjänar. Det vore fegt och osjälviskt att göra det. Och det är lite så jag alltid levt, osjälviskt. Det är därför jag drar mig från det.
Jag är hemskt ledsen om det bryter mot några TOS eller regler. Ta bort det om det behövs. Jag vill inte ens ha några som skriver på det här, vill bara skriva av mig.
Tack så hemskt mycket om du läst, du betyder för mig.
submitted by kastaivagokej to sweden [link] [comments]